Search this site

ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos som påverkar en persons impulskontroll, koncentrationsförmåga och förmåga att genomföra beslut. Personer med ADHD har ofta svårt att svårt att komma igång med och att avsluta uppgifter och tenderar att göra saker utan tillräcklig planering eller eftertänksamhet. ​ Vad ADHD beror på är omtvistat men sannolikt påverkar både psykosociala förhållanden och genetik. Personer med ADHD har alltså sannolikt även någon nära släkting med snarlik problematik, särskilt om de förutom gener även delar uppväxt- och levnadsmiljö. Det finns även forskning som tyder på att personer som drabbats av traumatisk hjärnskada löper större risk att få en ADHD-diagnos senare i livet. Symptom Några vanliga symptom är Svårighet att fokusera på en viss uppgift under längre tid Oförmåga att slutföra uppgifter Bristande impulskontroll Perioder av hyperaktivitet Svårighet att sova vid regelbundna tider Humörsvängningar Svårighet att följa långa instruktioner Personer med ADHD har ofta även besvär kopplade till dyslexi, tics, och/eller någon form av autism. ​ Symptomen framträder i varierande grad hos olika individer och man brukar tala om tre olika huvudtyper av ADHD beroende på vilka symptom som är mest påtagliga: ​ Kombinerad form. Denna form är vanligast och innebär att alla symptom framträder ungefär lika mycket. Huvudsakligen ouppmärksam form. Denna form kallas ibland ADD (Attention Deficit Disorder) och innebär att bristande koncentrationsförmåga är det mest framträdande symptomet. Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form. Denna form utmärks av att överaktivitet och bristande impulskontroll är de mest framträdande symptomen. Vad händer i hjärnan vid ADHD? Studier har visat skillnader att ADHD är förknippat med vissa förändringar i hjärnan. Vissa delar av hjärnan kan vara mindre hos personer med ADHD jämfört med personer som inte har ADHD. Det är exempelvis vanligt att prefrontalkortex vänstra sida (som är viktig för impulskontroll, planering och exekutiv funktion) är något mindre. Därtill kan olika signalsubstanser (däribland noradrenalin, dopamin och serotonin), som hjälper hjärnbarkens nervceller att kommunicera, fungera på ett annorlunda sätt. När bör man söka hjälp? Om du misstänker att du själv eller ditt barn har ADHD kan det vara bra att genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Utredningen kan genomföras om besvären är så stora att de går ut över din eller ditt barns vardag och förmåga att sköta arbete eller skolarbete. En utredning kan gå till på flera olika sätt och beror på var i landet du bor samt på dina eller ditt barns förutsättningar. Oftast sker en utredning i följande steg: Första vårdkontakt på vårdcentral, barnavårdscentral eller barn- och ungdomspsykiatrin Här kan man få remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Bedömningssamtal Detta steg kallas ibland “basutredning” och innebär att du får svara på grundläggande frågor om din vardag i avvaktan på en större utredning. Väntelista Efter bedömningssamtalet placeras du på en väntelista. Enligt lag ska du inte behöva vänta längre än 90 dagar. Fördjupad utredning Själva utredningen görs ofta av psykolog och läkare och innefattar ett antal kognitionstester för att mäta minne, koncentrationsförmåga och uppmärksamhetsförmåga. Du kan även komma i kontakt med sjuksköterska, arbetsterapeut, logoped eller kurator. Om du tillåter kommer sannolikt även närstående kallas till intervju. Hur lång tid utredningen tar beror på besvärens komplexitet. Beskrivning av diagnos Nästa möte är med läkare och psykolog och syftar till att beskriva vad utredningen kommit fram till. På detta möte får du reda på eventuella diagnoser och rekommenderad behandling. Uppföljning och stödinsatser Det sista steget är att utföra och följa upp de stödinsatser som du kommit överens om tillsammans med läkaren och psykologen. Stödinsatserna kan innefatta saker såsom anpassning av din arbets- eller skolmiljö samt hjälp med att strukturera vardagliga sysslor och åtaganden. I vissa fall kan även centralstimulerande läkemedel användas. Läs mer om neuropsykiatriska utredningar på 1177 Vårdguidens hemsida Vad kan jag göra? Att rådfråga sin vårdgivare kan vara ett första viktigt steg för att komma tillrätta med situationen. Din vårdgivare kan hjälpa dig att avgöra om du eller ditt barn bör genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Därutöver finns ett antal saker du kan göra: Ta ett kognitivt test. Fråga din vårdgivare om de erbjuder ett test som mäter din kognitiva förmåga. Mindmore tillhandahåller tester som mäter exempelvis, exekutiv funktion, impulskontroll och planeringsförmåga och andra kognitiva funktioner som påverkas vid ADHD. Testresultatet kan hjälpa dig och din vårdgivare att avgöra problematikens omfattning och ifall framtida åtgärder haft önskvärd effekt. Ta kontakt med Riksförbundet Attention. Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Läs mer på deras hemsida. Be om en SIP. En Samordnad Individuell Plan (SIP) finns till för personer som ofta kommer i kontakt med olika vårdgivare och myndigheter för att hantera vissa vårdrelaterade besvär. Syftet är att få bättre överblick över vart man ska vända sig och för att säkerställa att olika stödverksamheter kommunicerar på ett ändamålsenligt sätt. Läs mer om SIP på 1177 Vårdguidens hemsida Läs mer om SIP på SKR:s hemsida Förklara för din omgivning. Det kan vara en fördel att vara öppen med hur man fungerar i olika situationer. Att berätta att man har, eller tror sig ha ADHD, kan hjälpa andra att förstå ditt beteende vilket i sin tur kan leda till bättre samspel på arbetsplatsen eller i skolan. Sätt upp delmål. Vissa uppgifter kan kännas oöverstigliga innan man börjat. Då kan det vara bra att dela upp uppgifterna i mindre deluppgifter, eller delmål, som man kan beta av i tur och ordning. Relaterade diagnoskod(er) F90 Hyperaktivitetsstörningar F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning F90.1 Hyperaktiv beteendestörning F90.8 Andra specificerade hyperaktivitetsstörningar F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad F90.0A Dysfunction of Attention, Motor Control and Perception (DAMP) F90.0B Attention Deficit and Hyperactivity Disorder (ADHD) F90.0C Attention Deficit Disorder (ADD) F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS Mer information Om ADHD på 1177 Vårdguidens hemsida Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism (Socialstyrelsen) Senast uppdaterad: 01-09-2021 Författare: NN, leg. [titel] på Mindmore Granskare: NN, leg. [titel] på Mindmore

Vi på Mindmore brinner för att fler ska kunna få en tidig bedömning vid kognitiv svikt | Förvärvad hjärnskada drabbar årligen dryga 70 000 personer i Sverige. Omkring 20 procent får måttliga till svåra hjärnskador. En kognitiv utvärdering blir således väldigt viktig, från första bedömningen till rehabilitering. Skadan eller skadorna leder till blödningar i eller runt hjärnan och kan beroende på svårighetsgrad och vilka delar av hjärnan som är drabbade leda till bestående funktionsnedsättningar inom flera kognitiva domäner. Förvärvad hjärnskada omfattar alla situationer där hjärnskada har inträffat sedan födseln och inkluderar skador som tumör, stroke, hjärnhinneinflammation samt traumatisk hjärnskada (TBI) som är skador orsakade av ett slag mot huvudet, t.ex. ett fall eller ett slag. I mer sällsynta fall kan en traumatisk hjärnskada även uppstå efter en mycket kraftig huvudrörelse. En hjärnskakning är en mild typ av traumatisk hjärnskada. Kognitiva funktioner som kan påverkas av förvärvad hjärnskada Det finns ett antal områden som kan påverkas - dessa kan också skilja sig åt beroende på ålder - barn kan uppleva olika symptom eftersom deras hjärna fortfarande utvecklas. Några komplexa kognitiva färdigheter som ofta påverkas inkluderar: omdöme, resonemang och problemlösning. Dessutom kan en traumatisk hjärnskada bland annat ge upphov till långvariga känslomässiga problem, depression, balansproblem och överkänslighet mot starka ljud och ljus. Rehabilitering Bedömning och perspektiv i rehabilitering är avgörande för individer med eventuella skador och trauman. För att säkerställa att de får det stöd de behöver. Till exempel kan det vara stöd i det dagliga livet, psykisk hälsa, tillgång till utbildning och arbetsplatsanpassningar för att nämna några. Mindmore tillhandahåller kognitiva test, digitalt paketerade som kan hjälpa till med kognitiv bedömning, vilket gör det möjligt för vårdpersonal att tillhandahålla patientcentrerade vägar och stöd. Kontakta oss om ni vill höra mer och se verktyget. Ref: https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2021/09/rehabilitering-vid-traumatisk-hjarnskada-behover-samordnas/ Headway

Nu finns MADRS-S tillgänglig i Mindmores plattform Vi är glada att meddela att det nu är möjligt att administrera självskattningsformuläret MADRS-S via Mindmore, både vid distanstestning eller på plats. Något som efterfrågats av många användare. MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) är speciellt utvecklat för att vara känslig för förändring i grad av depression. Skalan består av 9 frågor varav en rör livslust. Läs mer om MADRS-S på fbanken .se

Ny uppdatering: 22-05-09 Förbättrad normering av SDPT och STROOP vid användning med laptop Vi är glada att meddela att vi nu introducerar specifika normer för deltesterna SDPT (Symbol Digit Processing Test) och STROOP vid användning av laptop. Det kommer att öka noggrannheten och tillförlitligheten vid sådan testning. Underlaget inkluderar insamlad data från 320 män och kvinnor i åldrarna 19-79 där normer har tagits fram för användning med mus respektive pekplatta med hjälp av regressionsvikt, se kapitel 15 i användarmanualen för mer detaljerad information. Mindmore samlar ny data över tid och vi har valt att låta förbättringar av normer slå igenom även på tidigare resultat. Alla SDPT- och STROOP-resultat som har genererats vid tidigare testtillfällen där mus eller pekplatta har använts kommer därför att uppdateras. I och med införandet av de nya normerna tas även de varningar som idag visas i resultatportalen vid användning av SDPT med pekplatta bort. Ny uppdatering: 22-04-07 Stöd för Microsoft Edge Något som efterfrågats av er användare är stöd för fler webbläsare vid distanstestning. Fram tills nu har vi endast haft stöd för Google Chrome. Nu kan vi med glädje meddela att utökar med stöd för Microsoft Edge, som är den näst mest använda webbläsaren i Sverige på dator. Chrome och Edge tillsammans täcker 76% av användarna. ​ Mailet som skickas ut till testtagarna är uppdaterat med denna information. ​ 22-04-07 Ny uppdatering: 22-04-05 Nyheter vid testning på klinik! Vi är glada att meddela att vi under veckan kommer att frisläppa en ny version av vår testapp för testning på klinik med läsplatta och laptop. I och med den nya versionen kommer sidan där man väljer testbatteri att få en helt ny design med följande features: ​ Det blir möjligt att inkludera endast ett kognitivt testbatteri, en eller flera självskattningsskalor eller både ock Vi uppger den ungefärliga tiden för respektive testbatteris längd Man kommer på ett enkelt sätt att kunna se vilka deltester som inkluderas i varje testbatteri Beskrivande texter som hjälp vid val av självskattningsskalor ​ Ny uppdatering: 22-03-16 Nya deltester vid administration på laptop För er som använt Mindmore på surfplatta har Trailmaking test och Reaction test varit tillgängliga under en längre tid. När vi lanserade möjligheten att använda dator och även genomföra testning på distans fungerade tyvärr ej Trailmakingtest och reaction test att genomföra med mus på ett tillförlitligt sätt. ​ Detta medförde att vi behövde skapa nya versioner av dessa test och även säkerställa validitet samt samla in nya normer. Det är vi nu äntligen färdiga med vilket medför bättre testbatterier vid användning av Midmore på laptop, både på plats och via distanstestning. ​ Det här kommer att göra att samma batterier finns tillgängliga oavsett hur ni administrerar er testning. ​ Trailmaking test administreras på laptop med mus. Istället för att rita en linje mellan olika siffror och bokstäver så klickar man med musen. Vi kallar testet officiellt för Click-TMT av den anledningen. Vi har även lagt till ett deltest som heter TMT-D där vi endast mäter motoriskt hastighet. ​ Ny uppdatering: 22-03-16 Ny vy i resultatpotalen För att underlätta för er användare har vi lanserat en ny vy i resultatportalen som heter "Testtagare" Testtagar-vyn är en lista över alla testtagare vid er verksamhet. Här ser ni vilken registreringskod ni använt, vem som är testledare, vilket batteri och status för testningen. Det går även att klicka på respektive rubrik för att sortera listan efter exempelvis "testdatum" Vad är testtagar-vyn bra för? Med hjälp av denna vy kan ni organisera och snabbt få en övervlick av testningen vid er verksamhet. Specifikt kan ni se vilken som är nästa tillgängliga registreringskod. Status för en testning och även leta upp resultat om ni glömt registreringskoden. Det går även att klicka direkt på en registreringskod och då komma till resultatet: Inom kort kommer ni även att kunna se om ett resultat är rättat eller inte i denna vy. ​ Ytterligare funktioner: - Möjligt att leta efter specifikt resultat - Visa alla test i en organisation eller endast egna tester -Visa demotester. ​ Ny uppdatering: 22-01-22 Självskattningskalor finns nu tillgängliga. Vi har haft många förfrågningar gällande möjligheten att kunna administrera självskattningsskalor via vårt system. Nu gör vi verklighet av det! Det är nu möjligt att inkludera en eller flera av följande självskattningskalor vid testning på distans. KEDS - Självskattning stress PHQ-9 - Självskattning depressiva symptom GAD-7 - Självskattning oro FAQ - Självskattning vardagliga aktiviteter ASRS-v1.1 Screener - Självskattningskala för ADHD-symptom hos vuxna ASRS-v1.1 Symptoms Checklist - Självskattningskala för ADHD-symptom hos vuxna komplett version Ni som använder distanstestning hittar mer information om självskattningsskalorna i vyn där distanstestinbjudningar skapas. Självskattningsskalorna administreras i den ordning ni har klickat i dem och visas alltid för testtagaren direkt efter det korta frågeformuläret med frågor om utbildning, syn, hörsel etc. När testet är genomfört visas huvudresultat i resultatvyns vänsterkolumn samt möjlighet att visa fördjupad information med frågor, svar, poäng samt gränsvärde som har uppfyllts och vad detta kan tänkas innebära. Det finns även möjlighet att inkludera valda delar av resultaten i den textsummering som är avsedd att snabba upp informationsöverföring till journalsystemet. Nästa steg är att tillgängliga självskattningskalorna vid testning på klinik direkt i testapplikationen samt att kunna skicka ut enbart självskattningsskalor utan ett kognitivt testbatteri. Vi återkommer med information om det när det är dags! ​ Hör gärna av er med önskemål och fler skalor ni skulle vilja kunna administrera via Mindmore. ​ 22-01-22