Sök på den här webbplatsen
40 resultat hittades med en tom sökning
- Vad är Demens?
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som kännetecknas av minnesproblem och andra kognitiva nedsättningar. Symptomen kommer nästan alltid smygande och stegras gradvis i takt med stigande ålder. De flesta som får en demensdiagnos är över 65 år, men demensdiagnoser förekommer även bland betydligt yngre personer. Många som har en demensdiagnos uppvisar andra symptom som inte nödvändigtvis kan kopplas till den skada i hjärnan som orsakat sjukdomen. Vanliga sekundära demenssymptom är nedstämdhet, oro och undvikande av sociala situationer. En möjlig förklaring till dessa symptom är den stigma som många upplever är förknippad med att leva med en demenssjukdom. Det är vanligt att demenssjuka personer uppvisar stunder av mental klarhet. Samtidigt kan en person uppvisa flera demensliknande symptom utan att faktiskt ha en demenssjukdom. Dessa symptom kan bero på andra sjukdomar eller vara en naturlig del av åldrandet. För att ge patienter bästa möjliga hjälp är det viktigt att genomföra en utredning där eventuella differentialdiagnoser kan fastställas. Demens är en sammansättning av de latinska orden de (utan) och mens (sinne). I den senaste versionen av DSM har demensbegreppet ersatts med “major neurocognitive disorder”, som i svensk översättning blir ungefär: (allvarlig) kognitiv sjukdom. Symptom Några vanliga symptom är: Olika typer av minnesproblem, särskilt problem med närminnet Generell kognitiv nedsättning Oro, ångest och nedstämdhet Humörsvängningar och andra personlighetsförändringar Minskad motivation och initiativförmåga För att veta om en person har en demenssjukdom krävs en utredning. Flera andra sjukdomar har liknande symptom (exempelvis hypotyreos och hypertyreos) och det förekommer att personer har temporära demensliknande symptom som inte är ett tecken på sjukdom. Noterbart är även att allmän medvetandesänkning inte är symptom på demens utan används vid differentialdiagnostik för att skilja demens från andra sjukdomar och syndrom. Typer av demens En majoritet av alla demenspatienter har Alzheimers sjukdom, men många andra typer förekommer. Läs mer om de vanligaste typerna på följande sidor: Alzheimers sjukdom Blodkärlsrelaterad demens (vaskulär demens) Frontallobsdemens Lewy body-demens Det är viktigt att komma ihåg att blandformer av demens förekommer och att det inte alltid är möjligt att med säkerhet fastställa vilken eller vilka typer av demens en person har. Vilket testbatteri rekommenderar Mindmore vid demens? Vid demens påverkas vanligtvis förmågor såsom minne, exekutiv förmåga och processhastighet. Mindmore tillhandahåller ett särskilt anpassat testbatterier som kan bidra till att upptäcka om en patient har en kognitiv nedsättning inom dessa områden. Testbatteriet tar omkring 30 minuter att genomföra. Hur går en demensutredning till? En demensutredning görs för att utesluta att patientens besvär har andra orsaker än demens samt för att, om möjligt, fastställa vilket typ av demens patienten har. Utredningen görs vanligtvis under flera besök på vårdcentral där patienten (ofta tillsammans med en närstående) träffar sjuksköterska och läkare. Som del av basal undersökning genomförs: Hälsofrågor: Patienten får svara på frågor om sitt generella mående och hälsotillstånd. Även medföljande anhörig kan få svara på frågor. Kognitionstest: Exempelvis Mindmores testbatteri eller något annat test som mäter minne och andra kognitiva domäner Kroppsundersökning: Läkaren undersöker hjärta, lungor, blodtryck och sköldkörtel. Ofta undersöks även patientens nervsystem och reflexer. Blodprov: Detta görs bland annat för att mäta sköldkörtelhormon och nivåer av vitaminet B12. I vissa fall är utredningen mer omfattande och kan då även innefatta: Samtal med arbetsterapeut eller logoped Undersökning av hjärnan med hjälp av datortomografi, magnetkamera eller EEG. Ryggvätskeprov (lumpalpunktion) Ytterligare kognitionstester, exempelvis med hjälp av Mindmores olika testbatterier Efter utredningen kommer vårdgivaren att ge sin samlade bedömning och berätta om symptomen tyder på demens (och, om möjligt vilken, typ) eller inte. Vad kan jag göra? Det finns mycker man kan göra för att minska risken att drabbas av demens: Regelbunden motion. Regelbunden motion är bra för såväl hjärna som hjärta, liksom för andra delar av kroppen. Sluta röka. Rökare tros löpa större risk att drabbas av demens än andra. Undvik stora mängder alkohol Gör hjärngympa. Att hålla hjärnan aktiv genom korsord, Sudoku, schack eller andra aktiviteter som kräver mental ansträngning kan hjälpa. Håll koll på blodtryck, blodfetter och blodsocker. Högt blodtryck samt höga nivåer av vissa blodfetter och blodsocker kan öka risken att drabbas av demens. Att regelbundet kontrollera dessa värden i samråd med en vårdgivare är viktigt, inte minst för personer som är över 50 år. Relaterade diagnoskod(er) Se de individuella sidorna för de olika demensdiagnoserna Mer information Demens (Läkemedelsboken) Demenssjukdomar på (1177 Vårdguiden ) Senast uppdaterad: 01-09-2021
- Förvärvad hjärnskada
Vi på Mindmore brinner för att fler ska kunna få en tidig bedömning vid kognitiv svikt | Förvärvad hjärnskada drabbar årligen dryga 70 000 personer i Sverige. Omkring 20 procent får måttliga till svåra hjärnskador. En kognitiv utvärdering blir således väldigt viktig, från första bedömningen till rehabilitering. Skadan eller skadorna leder till blödningar i eller runt hjärnan och kan beroende på svårighetsgrad och vilka delar av hjärnan som är drabbade leda till bestående funktionsnedsättningar inom flera kognitiva domäner. Förvärvad hjärnskada omfattar alla situationer där hjärnskada har inträffat sedan födseln och inkluderar skador som tumör, stroke, hjärnhinneinflammation samt traumatisk hjärnskada (TBI) som är skador orsakade av ett slag mot huvudet, t.ex. ett fall eller ett slag. I mer sällsynta fall kan en traumatisk hjärnskada även uppstå efter en mycket kraftig huvudrörelse. En hjärnskakning är en mild typ av traumatisk hjärnskada. Kognitiva funktioner som kan påverkas av förvärvad hjärnskada Det finns ett antal områden som kan påverkas - dessa kan också skilja sig åt beroende på ålder - barn kan uppleva olika symptom eftersom deras hjärna fortfarande utvecklas. Några komplexa kognitiva färdigheter som ofta påverkas inkluderar: omdöme, resonemang och problemlösning. Dessutom kan en traumatisk hjärnskada bland annat ge upphov till långvariga känslomässiga problem, depression, balansproblem och överkänslighet mot starka ljud och ljus. Rehabilitering Bedömning och perspektiv i rehabilitering är avgörande för individer med eventuella skador och trauman. För att säkerställa att de får det stöd de behöver. Till exempel kan det vara stöd i det dagliga livet, psykisk hälsa, tillgång till utbildning och arbetsplatsanpassningar för att nämna några. Mindmore tillhandahåller kognitiva test, digitalt paketerade som kan hjälpa till med kognitiv bedömning, vilket gör det möjligt för vårdpersonal att tillhandahålla patientcentrerade vägar och stöd. Kontakta oss om ni vill höra mer och se verktyget. Ref: https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2021/09/rehabilitering-vid-traumatisk-hjarnskada-behover-samordnas/ Headway
- Produktnyhet
Nu finns MADRS-S tillgänglig i Mindmores plattform Vi är glada att meddela att det nu är möjligt att administrera självskattningsformuläret MADRS-S via Mindmore, både vid distanstestning eller på plats. Något som efterfrågats av många användare. MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) är speciellt utvecklat för att vara känslig för förändring i grad av depression. Skalan består av 9 frågor varav en rör livslust. Läs mer om MADRS-S på fbanken .se
- Tidigare produktnyheter
Ny uppdatering: 22-05-09 Förbättrad normering av SDPT och STROOP vid användning med laptop Vi är glada att meddela att vi nu introducerar specifika normer för deltesterna SDPT (Symbol Digit Processing Test) och STROOP vid användning av laptop. Det kommer att öka noggrannheten och tillförlitligheten vid sådan testning. Underlaget inkluderar insamlad data från 320 män och kvinnor i åldrarna 19-79 där normer har tagits fram för användning med mus respektive pekplatta med hjälp av regressionsvikt, se kapitel 15 i användarmanualen för mer detaljerad information. Mindmore samlar ny data över tid och vi har valt att låta förbättringar av normer slå igenom även på tidigare resultat. Alla SDPT- och STROOP-resultat som har genererats vid tidigare testtillfällen där mus eller pekplatta har använts kommer därför att uppdateras. I och med införandet av de nya normerna tas även de varningar som idag visas i resultatportalen vid användning av SDPT med pekplatta bort. Ny uppdatering: 22-04-07 Stöd för Microsoft Edge Något som efterfrågats av er användare är stöd för fler webbläsare vid distanstestning. Fram tills nu har vi endast haft stöd för Google Chrome. Nu kan vi med glädje meddela att utökar med stöd för Microsoft Edge, som är den näst mest använda webbläsaren i Sverige på dator. Chrome och Edge tillsammans täcker 76% av användarna. Mailet som skickas ut till testtagarna är uppdaterat med denna information. 22-04-07 Ny uppdatering: 22-04-05 Nyheter vid testning på klinik! Vi är glada att meddela att vi under veckan kommer att frisläppa en ny version av vår testapp för testning på klinik med läsplatta och laptop. I och med den nya versionen kommer sidan där man väljer testbatteri att få en helt ny design med följande features: Det blir möjligt att inkludera endast ett kognitivt testbatteri, en eller flera självskattningsskalor eller både ock Vi uppger den ungefärliga tiden för respektive testbatteris längd Man kommer på ett enkelt sätt att kunna se vilka deltester som inkluderas i varje testbatteri Beskrivande texter som hjälp vid val av självskattningsskalor Ny uppdatering: 22-03-16 Nya deltester vid administration på laptop För er som använt Mindmore på surfplatta har Trailmaking test och Reaction test varit tillgängliga under en längre tid. När vi lanserade möjligheten att använda dator och även genomföra testning på distans fungerade tyvärr ej Trailmakingtest och reaction test att genomföra med mus på ett tillförlitligt sätt. Detta medförde att vi behövde skapa nya versioner av dessa test och även säkerställa validitet samt samla in nya normer. Det är vi nu äntligen färdiga med vilket medför bättre testbatterier vid användning av Midmore på laptop, både på plats och via distanstestning. Det här kommer att göra att samma batterier finns tillgängliga oavsett hur ni administrerar er testning. Trailmaking test administreras på laptop med mus. Istället för att rita en linje mellan olika siffror och bokstäver så klickar man med musen. Vi kallar testet officiellt för Click-TMT av den anledningen. Vi har även lagt till ett deltest som heter TMT-D där vi endast mäter motoriskt hastighet. Ny uppdatering: 22-03-16 Ny vy i resultatpotalen För att underlätta för er användare har vi lanserat en ny vy i resultatportalen som heter "Testtagare" Testtagar-vyn är en lista över alla testtagare vid er verksamhet. Här ser ni vilken registreringskod ni använt, vem som är testledare, vilket batteri och status för testningen. Det går även att klicka på respektive rubrik för att sortera listan efter exempelvis "testdatum" Vad är testtagar-vyn bra för? Med hjälp av denna vy kan ni organisera och snabbt få en övervlick av testningen vid er verksamhet. Specifikt kan ni se vilken som är nästa tillgängliga registreringskod. Status för en testning och även leta upp resultat om ni glömt registreringskoden. Det går även att klicka direkt på en registreringskod och då komma till resultatet: Inom kort kommer ni även att kunna se om ett resultat är rättat eller inte i denna vy. Ytterligare funktioner: - Möjligt att leta efter specifikt resultat - Visa alla test i en organisation eller endast egna tester -Visa demotester. Ny uppdatering: 22-01-22 Självskattningskalor finns nu tillgängliga. Vi har haft många förfrågningar gällande möjligheten att kunna administrera självskattningsskalor via vårt system. Nu gör vi verklighet av det! Det är nu möjligt att inkludera en eller flera av följande självskattningskalor vid testning på distans. KEDS - Självskattning stress PHQ-9 - Självskattning depressiva symptom GAD-7 - Självskattning oro FAQ - Självskattning vardagliga aktiviteter ASRS-v1.1 Screener - Självskattningskala för ADHD-symptom hos vuxna ASRS-v1.1 Symptoms Checklist - Självskattningskala för ADHD-symptom hos vuxna komplett version Ni som använder distanstestning hittar mer information om självskattningsskalorna i vyn där distanstestinbjudningar skapas. Självskattningsskalorna administreras i den ordning ni har klickat i dem och visas alltid för testtagaren direkt efter det korta frågeformuläret med frågor om utbildning, syn, hörsel etc. När testet är genomfört visas huvudresultat i resultatvyns vänsterkolumn samt möjlighet att visa fördjupad information med frågor, svar, poäng samt gränsvärde som har uppfyllts och vad detta kan tänkas innebära. Det finns även möjlighet att inkludera valda delar av resultaten i den textsummering som är avsedd att snabba upp informationsöverföring till journalsystemet. Nästa steg är att tillgängliga självskattningskalorna vid testning på klinik direkt i testapplikationen samt att kunna skicka ut enbart självskattningsskalor utan ett kognitivt testbatteri. Vi återkommer med information om det när det är dags! Hör gärna av er med önskemål och fler skalor ni skulle vilja kunna administrera via Mindmore. 22-01-22


