mindmore_activity_1B.png

Mindmore Acadmay

Här kan du lära dig mer om hur hjärnan fungerar, vad som påverkar vår kognition, vilka neurodegenerativa sjukdomar som är vanligast samt hur de kan behandlas.

Vad är hjärnskakning och när bör du söka hjälp?


Om man slår i huvudet, eller får ett slag mot huvudet, kan man få en hjärnskakning (commotio cerebri). Många råkar någon gång ut för en hjärnskakning i samband med exempelvis fall från cykel eller häst, halkolycka eller kollision med annan spelare i lagidrott.

En hjärnskakning klassas som en mild traumatisk hjärnskada och leder oftast inte till besvär som kräver besök på vårdbesök eller akutmottagning. Viktiga undantag är om man förlorat medvetandet, har svårt att minnas vad som hänt eller får krampattacker och känselbortfall. Om så är fallet bör man omedelbart söka vård.

Se även vår sida om Traumatisk hjärnskada

Symptom

Några vanliga symptom är:

  • Smärta i området där huvudet slagit emot samt allmän huvudvärk

  • Yrsel och förvirring

  • Tillfälliga minnessvårigheter (amnesi)

  • Illamående

  • Kräkningar

  • Trötthet

  • Ljud- och ljuskänslighet

  • Balanssvårigheter

  • Suddig syn

Hos vuxna kan symptomen finnas kvar i uppemot två veckor.

Vad händer i hjärnan vid hjärnskakning?

Innanför skallbenet finns cerebrospinalvätskan som har till uppgift att skydda hjärnan från yttre påverkan. Vid kraftigare smällar och slag räcker vätskan inte till för att absorbera smällen – hjärnan slår ändå emot skallbenet och riskerar att skadas, antingen tillfälligt eller permanent. Vid kraftigare smällar kan dessutom skallbenet självt skadas och det kan uppstå inre blödningar i hjärnan som i sin tur kan orsaka allvarliga komplikationer.

När bör man söka hjälp?

De flesta fall av hjärnskakning kräver inte professionell omvårdnad eller behandling. Man bör däremot söka vård akut om man upplever krampanfall eller känselbortfall, har varit avsvimmat i längre än en minut, eller om symptomen på yrsel, sömnighet och förvirring inte tycks avta. Nödnumret för akutsituationer är 112.

Vid situationer som inte kräver akutvård kan det vara bra att ringa 1177 Vårdguiden. Där kan du få hjälp med allmän rådgivning av legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskan kan exempelvis komma att rekommendera egenvård och/eller ett besök på närmsta vårdcentral där en läkare kan undersöka dina symptom. Läkaren kommer då sannolikt ge dig ett minnestest, studera dina pupillers rörelser, kontrollera dina reflexer samt din förmåga att utföra enkla rörelser. Du kan även få komma att lämna blodprov eller bli undersökt genom datortomografi.

Vad kan jag göra?

  • Vila mycket. Efter en hjärnskakning är det viktigt att hjärnan får återhämta sig. Därför bör du vila så mycket som möjligt och undvika hastiga rörelser och sådant som kräver stor koncentration eller innebär stora sinnesintryck.

  • Ta ett kognitivt test. Fråga din vårdgivare om de erbjuder ett test som mäter din kognitiva förmåga. Mindmore tillhandahåller tester som mäter kognitiva funktioner som kan påverkas vid hjärnskakning. Testresultatet kan hjälpa dig och din vårdgivare att avgöra problematikens omfattning och ifall olika åtgärder haft önskvärd effekt.

  • Tänk igenom händelsen. I många fall är hjärnskakning en konsekvens av otur – att man råkat vara på fel plats vid fel tillfälle. I andra fall finns det saker som man bör tänka på för att undvika att råka ut för en ny hjärnskakning i framtiden. Det kan handla om att använda hjälm när man är ute och cyklar eller att försöka att inte jäkta fram när det är halt ute.

Relaterade diagnoskod(er)

S06 Traumatisk hjärnskada (inklusive hjärnskakning)

S06.00 Hjärnskakning-utan öppet intrakraniellt sår

S06.01 Hjärnskakning-med öppet intrakraniellt sår


Mer information

Hjärnskakning på 1177 Vårdguidens hemsida

Traumatisk hjärnskada (inklusive hjärnskakning) på Socialstyrelsens hemsida

Senast uppdaterad: 01-09-2021