mindmore_activity_1B.png

Mindmore Acadmay

Här kan du lära dig mer om hur hjärnan fungerar, vad som påverkar vår kognition, vilka neurodegenerativa sjukdomar som är vanligast samt hur de kan behandlas.

Vad är ADHD och när bör du söka hjälp?



ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos som påverkar en persons impulskontroll, koncentrationsförmåga och förmåga att genomföra beslut. Personer med ADHD har ofta svårt att svårt att komma igång med och att avsluta uppgifter och tenderar att göra saker utan tillräcklig planering eller eftertänksamhet.

Vad ADHD beror på är omtvistat men sannolikt påverkar både psykosociala förhållanden och genetik. Personer med ADHD har alltså sannolikt även någon nära släkting med snarlik problematik, särskilt om de förutom gener även delar uppväxt- och levnadsmiljö. Det finns även forskning som tyder på att personer som drabbats av traumatisk hjärnskada löper större risk att få en ADHD-diagnos senare i livet.


Symptom

Några vanliga symptom är

  • Svårighet att fokusera på en viss uppgift under längre tid

  • Oförmåga att slutföra uppgifter

  • Bristande impulskontroll

  • Perioder av hyperaktivitet

  • Svårighet att sova vid regelbundna tider

  • Humörsvängningar

  • Svårighet att följa långa instruktioner

Personer med ADHD har ofta även besvär kopplade till dyslexi, tics, och/eller någon form av autism.

Symptomen framträder i varierande grad hos olika individer och man brukar tala om tre olika huvudtyper av ADHD beroende på vilka symptom som är mest påtagliga:

  1. Kombinerad form. Denna form är vanligast och innebär att alla symptom framträder ungefär lika mycket.

  2. Huvudsakligen ouppmärksam form. Denna form kallas ibland ADD (Attention Deficit Disorder) och innebär att bristande koncentrationsförmåga är det mest framträdande symptomet.

  3. Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form. Denna form utmärks av att överaktivitet och bristande impulskontroll är de mest framträdande symptomen.

Vad händer i hjärnan vid ADHD?

Studier har visat skillnader att ADHD är förknippat med vissa förändringar i hjärnan. Vissa delar av hjärnan kan vara mindre hos personer med ADHD jämfört med personer som inte har ADHD. Det är exempelvis vanligt att prefrontalkortex vänstra sida (som är viktig för impulskontroll, planering och exekutiv funktion) är något mindre.

Därtill kan olika signalsubstanser (däribland noradrenalin, dopamin och serotonin), som hjälper hjärnbarkens nervceller att kommunicera, fungera på ett annorlunda sätt.

När bör man söka hjälp?

Om du misstänker att du själv eller ditt barn har ADHD kan det vara bra att genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Utredningen kan genomföras om besvären är så stora att de går ut över din eller ditt barns vardag och förmåga att sköta arbete eller skolarbete. En utredning kan gå till på flera olika sätt och beror på var i landet du bor samt på dina eller ditt barns förutsättningar. Oftast sker en utredning i följande steg:

  1. Första vårdkontakt på vårdcentral, barnavårdscentral eller barn- och ungdomspsykiatrin Här kan man få remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

  2. Bedömningssamtal Detta steg kallas ibland “basutredning” och innebär att du får svara på grundläggande frågor om din vardag i avvaktan på en större utredning.

  3. Väntelista Efter bedömningssamtalet placeras du på en väntelista. Enligt lag ska du inte behöva vänta längre än 90 dagar.

  4. Fördjupad utredning Själva utredningen görs ofta av psykolog och läkare och innefattar ett antal kognitionstester för att mäta minne, koncentrationsförmåga och uppmärksamhetsförmåga. Du kan även komma i kontakt med sjuksköterska, arbetsterapeut, logoped eller kurator. Om du tillåter kommer sannolikt även närstående kallas till intervju. Hur lång tid utredningen tar beror på besvärens komplexitet.

  5. Beskrivning av diagnos Nästa möte är med läkare och psykolog och syftar till att beskriva vad utredningen kommit fram till. På detta möte får du reda på eventuella diagnoser och rekommenderad behandling.

  6. Uppföljning och stödinsatser Det sista steget är att utföra och följa upp de stödinsatser som du kommit överens om tillsammans med läkaren och psykologen. Stödinsatserna kan innefatta saker såsom anpassning av din arbets- eller skolmiljö samt hjälp med att strukturera vardagliga sysslor och åtaganden. I vissa fall kan även centralstimulerande läkemedel användas.

Läs mer om neuropsykiatriska utredningar på 1177 Vårdguidens hemsida

Vad kan jag göra?

Att rådfråga sin vårdgivare kan vara ett första viktigt steg för att komma tillrätta med situationen. Din vårdgivare kan hjälpa dig att avgöra om du eller ditt barn bör genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Därutöver finns ett antal saker du kan göra:

  • Ta ett kognitivt test. Fråga din vårdgivare om de erbjuder ett test som mäter din kognitiva förmåga. Mindmore tillhandahåller tester som mäter exempelvis, exekutiv funktion, impulskontroll och planeringsförmåga och andra kognitiva funktioner som påverkas vid ADHD. Testresultatet kan hjälpa dig och din vårdgivare att avgöra problematikens omfattning och ifall framtida åtgärder haft önskvärd effekt.

  • Ta kontakt med Riksförbundet Attention. Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Läs mer på deras hemsida.

  • Be om en SIP. En Samordnad Individuell Plan (SIP) finns till för personer som ofta kommer i kontakt med olika vårdgivare och myndigheter för att hantera vissa vårdrelaterade besvär. Syftet är att få bättre överblick över vart man ska vända sig och för att säkerställa att olika stödverksamheter kommunicerar på ett ändamålsenligt sätt.

Läs mer om SIP på 1177 Vårdguidens hemsida

Läs mer om SIP på SKR:s hemsida

  • Förklara för din omgivning. Det kan vara en fördel att vara öppen med hur man fungerar i olika situationer. Att berätta att man har, eller tror sig ha ADHD, kan hjälpa andra att förstå ditt beteende vilket i sin tur kan leda till bättre samspel på arbetsplatsen eller i skolan.

  • Sätt upp delmål. Vissa uppgifter kan kännas oöverstigliga innan man börjat. Då kan det vara bra att dela upp uppgifterna i mindre deluppgifter, eller delmål, som man kan beta av i tur och ordning.

Relaterade diagnoskod(er)

F90 Hyperaktivitetsstörningar

F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

F90.1 Hyperaktiv beteendestörning

F90.8 Andra specificerade hyperaktivitetsstörningar

F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad

F90.0A Dysfunction of Attention, Motor Control and Perception (DAMP)

F90.0B Attention Deficit and Hyperactivity Disorder (ADHD)

F90.0C Attention Deficit Disorder (ADD)

F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS


Mer information

Om ADHD på 1177 Vårdguidens hemsida

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism (Socialstyrelsen)

Senast uppdaterad: 01-09-2021

Författare: NN, leg. [titel] på Mindmore

Granskare: NN, leg. [titel] på Mindmore