mindmore_activity_1B.png

Mindmore Acadmay

Här kan du lära dig mer om hur hjärnan fungerar, vad som påverkar vår kognition, vilka neurodegenerativa sjukdomar som är vanligast samt hur de kan behandlas.

Schizofreni och dess symptomer


Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av episodiska tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer. Sjukdomen drabbar knappt en procent av befolkningen och debuterar vanligen bland personer i 20-årsåldern. Personer med schizofreni lider ofta även av kognitiva besvär såsom nedsatt exekutiv förmåga, koncentrationssvårigheter och minnesproblem.

De flesta med schizofreni kan med rätt hjälp och behandling lära sig att leva tämligen normala liv med familj, arbete och sociala aktiviteter. Eftersom schizofreni är ett symptomkluster med huvudsakligen okända orsaker menar somliga experter att diagnosen är att betrakta som ett syndrom, snarare än som en tydligt avgränsad sjukdom.

Symptom

Några vanliga symptom vid schizofreni är:

  • Tankestörningar (särskilt brister i det rationella tänkandet)

  • Vanföreställningar (exempelvis att man besitter övernaturliga krafter såsom förmåga att kommunicera med avlidna personer eller att se in i framtiden)

  • Paranoia (exempelvis att känna sig övervakad, förföljd, eller att andra människor kan läsa ens tankar)

  • Hallucinationer (exempelvis att man hör röster)

  • Minnesproblem

  • Bristande motivation, beslutsförmåga eller apati

  • Nedsatt koncentrationsförmåga

  • Desorganiserat tal

  • Sömnproblem

  • Tidvis överkänslighet för vissa sinnesintryck (exempelvis ljud och ljus)

De flesta symptom debuterar gradvis när personen är i 20-årsåldern, i genomsnitt något tidigare hos män än hos kvinnor. För att få diagnosen ska psykossymtom som gör det svårt att hantera vardagen ha funnits i minst sex månader. Dessa symptom bygger i huvudsak på observationer (patientens egna och från patientens närstående) eftersom det saknas tydliga biomarkörer att använda som diagnosstöd.

Vad orsakar schizofreni?

Vad som orsakar schizofreni är inte känt. Klart är att genetiska faktorer spelar stor roll eftersom personer som drabbas ofta har någon nära släkting som har eller har haft sjukdomen. Man tror också att miljömässiga och psykosociala faktorer kan ha en inverkan (exempelvis traumatiska upplevelser i barndomen), men forskningen är på detta område tvetydig.

Viss forskning tyder vidare på att användning av hallucinogena droger, särskilt i unga år, kan vara en utlösande faktor. Andra menar att ett orsakssamband mellan sådan användning och schizofreni inte är bevisat eller ens särskilt sannolikt. Det är snarare så, menar man, att personer som använder denna typ av substanser gör det i den ålder då symptom på sjukdomen vanligen debuterar.

Hur behandlas schizofreni?

Behandling för schizofreni syftar ofta till att hjälpa patienten själv hitta sätt att hantera sina symptom. Vanliga metoder inkluderar en kombination av följande åtgärder:

  • Psykoterapi, kognitiv beteendeterapi och/eller musik- och bildterapi

  • Antipsykotiska läkemedel

  • Fysisk aktivitet och/eller fysioterapi

  • Sociala aktiviteter

  • Psykosociala stödinsatser

Vad kan jag göra?

Att rådfråga sin vårdgivare kan vara ett första viktigt steg för att komma tillrätta med situationen. Därutöver finns ett antal saker du kan göra på egen hand:

  • Ta ett kognitivt test. Fråga din vårdgivare om den erbjuder ett test som mäter din kognitiva förmåga. Mindmore tillhandahåller tester som mäter kognitiva funktioner som påverkas vid utmattningssyndrom. Testresultatet kan hjälpa dig och din vårdgivare att avgöra problematikens omfattning och ifall framtida åtgärder haft önskvärd effekt.

  • Ta kontakt med Schizofreniförbundet. Schizofreniförbundet är en intresseorganisation för personer med schizofreni och deras anhöriga. Läs mer på förbundets hemsida: https://schizofreniforbundet.se

  • Lär känna dina tidiga symptom. Det är viktigt att du lär dig att känna igen dina individuella symptom och att du snabbt tar hjälp när du märker dem. Be gärna dina anhöriga att meddela när de märker tecken på att du håller på att bli sjuk och glöm inte att ha regelbunden kontakt med vården.

Relaterade diagnoskoder

F20.0 Paranoid schizofreni

F20.1 Hebefren schizofreni

F20.2 Kataton schizofreni

F20.3 Odifferentierad schizofreni

F20.4 Postschizofren depression

F20.5 Schizofrent resttillstånd

F20.6 Schizofreni, simplexform

F20.8 Annan specificerad schizofreni

F20.9 Schizofreni, ospecificerad

F22 Kroniska vanföreställningssyndrom

F23 Akuta och övergående psykotiska syndrom

F25 Schizoaffektiva syndrom


Mer information

Schizofreni (1177 Vårdguiden)

Vad är schizofreni? (Karolinska institutet)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (Socialstyrelsen)

Senast uppdaterad: 01-09-2021