mindmore_activity_1B.png

Mindmore Acadmay

Här kan du lära dig mer om hur hjärnan fungerar, vad som påverkar vår kognition, vilka neurodegenerativa sjukdomar som är vanligast samt hur de kan behandlas.

Depression och vad du kan göra.


Depression är ett tillstånd av varaktig nedstämdhet då man saknar förmåga att känna glädje, lust och initiativförmåga. Den som är deprimerad har ofta svårt att hitta saker som gör att livet känns meningsfullt och kan uppleva att vardagens sysslor och bestyr känns övermäktiga.

Symptom

Några vanliga symptom vid depression är:

  • Varaktig nedstämdhet

  • Känsla av att livet saknar mening

  • Återkommande trötthet (även efter god sömn)

  • Sömnstörningar

  • Ensamhet och låg självkänsla

  • Självmordstankar

  • Problem med magen

Vad händer i hjärnan vid depression?

Depression är ofta förenat med en bakomliggande stressproblematik vilket kan leda till att kroppen producerar för mycket kortisol. Det kan i sin tur orsaka atrofi i hippocampus, alltså att hippocampus i varje hjärnhalva långsamt förtvinar. Eftersom hippocampus har stor betydelse för konsolideringen av våra minnen presterar deprimerade personer ofta sämre på tester som mäter minneskapacitet.

Lyckligtvis tyder mycket på att atrofi i hippocampus inte behöver vara permanent. Hippocampus är, likt många delar av hjärnan i övrigt, plastisk vilket innebär att den är benägen att återhämta sig och formas i takt med att våra levnadsförhållanden ändras.

När bör man söka hjälp?

Att ibland känna sig nedstämd och att livet saknar glädjeämnen är naturligt. De flesta av oss går igenom perioder då livet är kämpigt och motgångarna aldrig tycks ta slut. Hur vi hanterar dessa situationer är högst individuellt och beror både på våra biologiska förutsättningar och på saker som våra relationer och övriga hälsotillstånd.

Den som känner igen flera av symptomen ovan, och som inte på egen hand lyckas hitta något som hjälper, bör söka professionell hjälp hos en vårdgivare. Att ta problemen på allvar är ett första steg mot bättre mående och ju tidigare man gör det desto lättare är det oftast att bli frisk.

Har du tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp direkt. På finns råd för hur du kan gå tillväga. Är situationen akut bör genast uppsöka en eller ringa nödnumret 112.

Vad kan jag göra?

Att rådfråga sin vårdgivare kan vara ett första viktigt steg för att komma tillrätta med situationen. Därutöver finns ett antal saker du kan göra på egen hand:

  • Ta ett kognitivt test. Fråga din vårdgivare om de erbjuder ett test som mäter din kognitiva förmåga. Mindmore tillhandahåller tester som mäter exempelvis minne, processhastighet, exekutiv funktion och andra kognitiva funktioner som påverkas vid depression. Testresultatet kan hjälpa dig och din vårdgivare att avgöra problematikens omfattning och ifall framtida åtgärder haft önskvärd effekt.

  • Prioritera fysisk aktivitet. När man är stressat bör man generellt undvika att lägga till nya aktiviteter. Ett viktigt undantag kan vara fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har flera positiva effekter, exempelvis leder det ofta till att vi sover bättre och får lättare att slappna av rent allmänt. Kraven på fysisk aktivitet behöver inte vara stora; en tumregel är att “något är bättre än inget” och att ta en promenad en gång om dagen kan göra stor skillnad.

  • Kom ihåg att du inte är ensam. En känsla av ensamhet och isolering är vanlig vid depression. När dessa känslor kommer över en kan det hjälpa att försöka minnas att det finns andra som är i samma situation och som fått hjälp att må bättre igen.

  • För dagbok över ditt mående. Att skriva en dagbok (några rader räcker) över ditt mående kan hjälpa på flera olika sätt. För vissa kan det hjälpa att försöka betrakta sin depression på ett så objektivt sätt som möjligt. Det kan bli ett sätt att acceptera sin depression utan att nödvändigtvis identifiera sig med den. Andra upplever att det är bra att kunna följa sitt mående eftersom det underlättar kontakten med vården och hjälper vårdgivaren att utvärdera eventuell behandling. Många som lider av depression har också minnesproblematik och kan därför ha god hjälp av att kunna läsa tidigare anteckningar.

  • Prioritera sömn. Dålig sömn kan påverka ditt allmänna hälsotillstånd negativt och bidra till en negativ spiral med ännu sämre mående som följd. Försök att sova på regelbundna tider och undvik att tänka att du inte “gör något” när du sover. Att sova ordentligt är bland det mest produktiva man kan göra när man är deprimerad.

  • Undvik alkohol. Både depression och ångest riskerar att förvärras av alkohol. Därför kan det vara bra att trappa ner sin alkoholkonsumtion eller att sluta helt.

Relaterade diagnoskod(er)

F32 Depressiv episod

F32.0 Lindrig depressiv episod

F32.1 Medelsvår depressiv episod

F32.2 Svår depressiv episod utan psykotiska symtom

F32.3 Svår depressiv episod med psykotiska symtom

F32.8 Andra specificerade depressiva episoder

F32.9 Depressiv episod, ospecificerad

F32.3A Uppgivenhetssyndrom

F32.3W Annan svår depressiv episod med psykotiska symtom


Mer information

Depression på (1177 Vårdguiden)

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2021 (Socialstyrelsen)

The role of the hippocampus in the pathophysiology of major depression (Journal of Psychiatry and Neuroscience)

Senast uppdaterad: 01-09-2021