mindmore_activity_1B.png

Mindmore Acadmay

Här kan du lära dig mer om hur hjärnan fungerar, vad som påverkar vår kognition, vilka neurodegenerativa sjukdomar som är vanligast samt hur de kan behandlas.

3 snabba fakta om vår förmåga att minnas


Många av oss kan utan svårighet återge händelser och konversationer som skedde för flera årtionden sedan med stor detaljrikedom. Samtidigt kan det vara svårt att minnas vad vi åt till frukost i går eller var vi lagt bilnycklarna. Kort sagt: Vår förmåga att forma och bevara nya minnen är både fascinerande och gåtfull. Här kommer 3 “minnesfakta” att lägga på minnet.


1. Våra första minnen formas före vi fyllt 3

De flesta brukar ange något som skedde när de var i tre–fyraårsåldern som sitt första minne. Men faktum är att ny forskning visar att de flesta som får tillräckligt med betänketid faktiskt kan minnas händelser som ägde rum redan när de var omkring två och ett halvt år gamla. Det visar en ny studie i den vetenskapliga tidsskriften Memory. Forskarna bakom studien förklarar det faktum att vi ofta har tidigare minnen än vi själva trott med att det är möjligt att, så att säga, “glömma” minnen som man tidigare haft. Detta kallas barndomsamnesi och är mycket vanligt. Med rätt typ av ansträngning kan man alltså i många fall lära sig att återfå dessa minnen och således minnas saker som hände längre tillbaka i tiden.


Mer läsning: What is your earliest memory? It depends (Memory 2021)Earliest memories can start from the age of two-and-a-half (Science Daily)Barndomsamnesi (Natur & Kulturs Psykologilexikon)


2. Det är möjligt att förlora förmågan att forma nya minnen

Många av oss kan vara glömska eller tankspridda från tid till annan – särskilt när vi blir äldre. En allvarligare form av “glömska” är anterograd amnesi: att man från en viss tidpunkt eller skeende helt upphör att minnas något som skett. Tillståndet förekommer bland personer som missbrukat vissa typer av droger (exempelvis bensodiazepiner såsom rohypnol) och alkohol, men är i dessa fall vanligtvis övergående.


En desto ovanligare form av anterograd amnesi är den mer eller mindre permanenta varianten som innebär att förmågan att forma nya minnen helt går förlorad. Ett sådant exempel finns återberättat i den klassiska essäsamlingen Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt från 1985. Författaren, neurologen Oliver Sacks, beskriver en patient som lider av Korsakoffs sjukdom – en typ av demensjukdom orsakad av brist på vitamin B1. Patienten i fråga kan inte minnas något som hänt sedan slutet av andra världskriget och lever alltså fortfarande – flera årtionden senare – i tron att året är 1945.

3. Flest pi-decimaler

I skolan får man lära sig att talet pi (π) är ungefär lika med 3,14 och representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. I precisa beräkningar krävs naturligtvis fler decimaler än så och för att slippa att lägga långa sifferföljder på minnet använder ingenjörer och matematiker datorprogram och kalkylatorer med förprogrammerade decimalvärden för pi.


Trots detta finns det faktiskt tävlingar i vem som kan hålla flest pi-decimaler i minnet. Vem som har de nuvarande rekordet är omtvistat men brukar diskuteras på den Internationella Pi-dagen den 14 mars (ett datum som då skrivs 3.14). Det finns uppgifter om flera personer som klarat att återge tiotusentals decimaler från minnet och Suresh Kumar Sharma från Indien sägs ligga bra till. År 2015 ska han ha återgett över 70 000 decimaler fritt ur minnet, en bedrift som tog 17 timmar. Snacka om bra sifferminne!