Viktig information vid tolkning av Mindmores resultat

Det är viktigt att påpeka att Mindmore inte är ett diagnostiskt verktyg. Den praktiserande klinikern har det yttersta ansvaret att tolka patientens resultatprofil, där flera olika faktorer bör tas i beaktande. Testinformation ska sammanvägas med övrig information om patienten, såsom anamnes, andra provresultat och patientens upplevda symptom. Vid användande av Mindmore som stöd i diagnostik krävs utbildning inom neuropsykologi och kognitiv testning samt en sjukvårdslegitimation: leg. Läkare, leg. Psykolog, leg. Sjuksköterska eller leg. Arbetsterapeut.

Följande information har utgångspunkt i klinisk erfarenhet och kapitel 6 i ”Neuropsychological assessment”, fjärde utgåvan, av Lezak, Howieson och Loring (2004).

För att kunna dra meningsfulla slutsatser av Mindmore-applikationens resultatprofil, relevanta för patientens omvårdnad och planering, behöver undersökaren ha inhämtat många olika slags observationer, inklusive historisk och demografisk information.

Bakgrundsinformation

Bakgrundsdata är väsentligt för kontexten inom vilken aktuella observationer bäst kan bli förstådda. I de flesta fall fordrar en korrekt tolkning av patientens screening-profil åtminstone någon kunskap om utvecklings- och medicinsk historia, familjebakgrund, premorbid funktions- nivå utifrån utbildning och yrkesprestationer (eller misslyckanden), samt patientens aktuella livssituation och nivå av socialt fungerande.

Undersökaren måste ta hänsyn till en rad patient- variabler som kan vägleda vid utvärdering av den kognitiva screening-profilen, inklusive:
◊ nedsatt syn och hörsel
◊ färgblindhet
◊ störningar eller avbrott under testet
◊ sensorisk och motorisk status
◊ vakenhetscykler, sömnbrist och uttröttbarhet
◊ medicinska behandlingskurer
◊ sannolikhet av drog- eller alkoholberoende
◊ aktuell medicinsk och neurologisk status
◊ nervositet och motivation i testsituationen
◊ förmåga att klara av dagliga aktiviteter och arbete
◊ depression
◊ sjukdomsinsikt (vid kognitiv störning)

Vikten av bakgrundsinformation vid tolkning av den kognitiva resultatprofilen är uppenbar vid utvärdering av testresultaten i ljuset av yrkesbakgrund. Till exempel förväntas en ingenjör ha åtminstone en genomsnittlig visuospatial eller visuokonstruktiv förmåga och mer sannolikt en högt genomsnittlig eller bättre. För att ha framgång som exekutiv chef fordras åtminstone en högt genomsnittlig nivå, men återigen, i många fall resultat över genomsnittet på Mindmore- testerna.

Beteendeobservationer: Rapporter från vårdpersonal eller familjemedlemmar kan hjälpa till att ge förutsättningarna för utvärdering av testprofilen eller åtminstone ge upphov till frågor om vad undersökaren observerar i den eller borde titta efter. Patientens beteende före och efter undersökningen, och i det fall testningen utförs i närvaro av en assisterande testledare, även under undersökningen, är en annan källa till användbar information. Observerat beteende behöver dokumenteras och utvärderas eftersom attityd till undersökningen, konversation eller tystnad, lämpligheten i uppträdande och i den sociala responsen, kan säga en hel del om patientens neuropsykologiska status och bidra till kontexten i vilken den kognitiva profilen utvärderas.

Testdata
En styrka med Mindmore’s självadministrerade neuropsykologiska screeningen ligger i den approximativt identiska testsituationen för varje individ, eftersom det är det identiska i test- situationen som möjliggör för undersökaren att jämföra resultat mellan individer, över tid, eller med förväntade prestationsnivåer. För att applicera undersökningsfynden på problemen som besvärar patienten, extrapolerar undersökaren från ett begränsat antal observationer till patientens beteende i vardagliga livssituationer. Denna extrapolering ger en i motsvarande grad sannolik tolkning som observationerna den är baserad på är relevanta, precisa och om- fattande, som testsituationer är likartade, och som generaliseringarna är lämpliga. Studier av prediktiv validitet hos de underliggande neuropsykologiska test som anpassats för Mindmore-applikationen visar på goda prediktiva relationer till en rad sjukdomar, skador, syn- drom och riskfaktorer associerade med kognitiva nedsättningar (REF).

Kvantitativa och kvalitativa data
Observationer kan beskrivas antingen numeriskt som kvantitativa data eller som kvalitativa data. Kvantitativa data kan uttryckas som siffror eller beskrivande termer, t ex som över, inom, under eller mycket under förväntad nivå. Kvalitativa data är direkta observationer. Tillsammans utgör dessa två beskrivningssätt observationernas referensram och teknik för att journalföra och kommunicera komplexiteten, variabiliteten och nyanserna i resultatbilden.
Mindmore-screeningens automatiskt framräknade kvantitativa standardisering av testpoängen till enhetliga standardiserade skalor (percentiler och T-poäng) ger undersökaren möjlighet att jämföra vilket som helst av en patients testresultat med patientens alla andra testresultat, liksom med den friska populationen. Vid tolkning av standardpoängen är det emellertid viktigt att hålla i minnet dess artificiella och abstrakta natur. En okritisk tilltro till standardpoängen som minimerar vikten av kvalitativa data kan resultera i allvarlig förvanskning av tolkningar, konklusioner och rekommendationer.