mindmore_activity_1B.png

Mindmore Acadmay

Här kan du lära dig mer om hur hjärnan fungerar, vad som påverkar vår kognition, vilka neurodegenerativa sjukdomar som är vanligast samt hur de kan behandlas.

Mindmores hjärnskola - hjärnan ett komplext organ


Hjärnan är kroppens i särklass mest komplexa och – anser vi på Mindmore – fascinerande organ. Dess funktion och uppbyggnad har gäckat vetenskapen i tusentals år och det kommer ständigt nya rön som får forskare att ompröva gamla vedertagna sanningar.


Så, vad vet vi om hjärnan? I Mindmores hjärnskola försöker vi reda ut några grundläggande begrepp. Syftet är att skapa bättre förståelse för de sjukdomar som kan drabba hjärnan och varför kognitiv testning är viktigt före, under och efter rehabiliterande insatser.


Hjärnan – en definition

Med “hjärnan” som organ avses vanligen den struktur med en vikt på omkring 1,4 kilogram (hos vuxna individer) som är innesluten innanför huvudets skallben. Här finns omkring 100 miljarder nervceller som skickar uppemot 50 signaler till andra delar av hjärnan vardera – per sekund.

Var hjärnan slutar är emellertid inte enkelt att säga eftersom den är intimt förbunden med kroppens övriga delar genom flera olika nervsystem. Det kan därför vara en fördel att betrakta hjärnan och de olika nervsystemen som en sammanhållen enhet.


Illustration: Patrick J. Lynch; illustrator; C. Carl Jaffe; MD; cardiologist. Creative Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Skull_and_brain_normal_human.svg


Nervsystemen

Hjärnan och nervsystemen styr våra olika kroppsfunktioner via en lång rad olika typer av celler och signalsubstanser. Dessa celler och signalsystem diskuteras i hjärnskolans andra del som handlar om hjärnan på mikronivå.

Nervsystemen kan delas in på olika sätt, ett vanligt men förenklat förenklat sätt är detta:

  1. Det centrala nervsystemet sträcker sig till/från hjärnan och utmed ryggmärgen.

  2. Det perifera nervsystemet sträcker sig till/från det centrala nervsystemet ut till kroppens övriga delar.

  3. Det enteriska nervsystemet sträcker sig till/från hjärnan och långt ner i mag-tarmkanalen.

Tillsammans med hjärnan koordinerar nervsystemen kroppens olika funktioner.

Läs gärna mer om nervsystemen på vår separata fördjupningssida. Där beskriver vi hur de tre nervsystemen fungerar och hur de relaterar till de sympatiska, parasympatiska, autonoma och somatiska nervsystemen.

Hjärnans centrala beståndsdelar – ett makroperspektiv

Hjärnan kan delas in i mindre beståndsdelar. Detta görs ibland rent visuellt, alltså på basis av vad som för ögat ser ut att vara naturliga avgränsningar i hjärnans konstruktion. I andra fall försöker man göra indelningen funktionell, d.v.s. utifrån vilka delar av hjärnan som tros vara särskilt viktiga för vissa uppgifter (exempelvis för konsolideringen av minnen eller för utvecklingen av språkförståelse).

I många fall överlappar de två indelningarna så att de visuella avgränsningarna sammanfaller med det funktionella, men detta kan inte tas för givet. Ny forskning visar nämligen att hjärnan inte är så kompartementaliserad som man tidigare trott. Hjärnan är snarare ett integrerat nätverk med beståndsdelar som samspelar på sätt som neurovetenskapen ännu bara har börjat utforska.

I denna första del av hjärnskolan har vi valt att dela in hjärnan i fem centrala områden – storhjärnan, lillhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen och hjärnhinnorna. Dessa presenteras övergripande nedan.

Storhjärnan

Storhjärnan upptar närmare 90 procent av hjärnans volym och består av två halvor (hemisfärer) som förbinds genom hjärnbalken djupt inne i hjärnans mitt. Över hemisfärerna sträcker sig fyra typer av lober – pannloben, hjässloben, tinningloberna (även kallade temporalloberna) och nackloben.


Illustration: Kari Toverud. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/sa-fungerar-hjarnan/


Storhjärnans fårade yttre skikt kallas bark och består till största del av grå substans. Illustrationen X ger en förenklad bild över vilka delar av storhjärnan och dess lober som är involverade i olika processer.


llustration: Kari Toverud. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/sa-fungerar-hjarnan/


Under hjärnbarken döljer sig många av hjärnans viktigaste beståndsdelar:

Amygdala är två mandelliknande strukturer i tinningloberna och utgör en central del av hjärnans emotionella nätverk. Amygdala är involverad i processer som är kopplade till rädsla, aggression och andra starka känslolägen samt tros spela en viktig roll för minnets funktion.

Basala ganglierna är komplex med nervceller som tar emot information från flera olika delar av hjärnbarken. En av deras huvudsakliga uppgifter är att reglera kroppens frivilliga rörelser och skador på dem har hittats hos personer med Parkinsons och Huntingtons sjukdom. Basala ganglierna finns förutom i storhjärnan även i hjärnstammen.

Hippocampus är två sjöhästliknande strukturer, en i vardera tinninglob, som bland annat spelar stor roll för konsolideringen av minnen och för rumslig orientering. Långvarig stress kan leda till förhöjda kortisolnivåer vilket i sin tur kan få hippocampus att minska i storlek. Forskning har visat att taxichaufförer i London har oproportionerligt stora hippocampi, troligtvis eftersom de memorerat stora delar av stadens gatubild.

Hjärnbalken består av uppemot 800 miljoner nervtrådar och förbinder hemisfärernas båda barkområden. Patienter som lider av svår epilepsi kan i vissa fall bli hjälpta genom att hjärnbalken skärs itu, ett ingrepp som kallas kommisurotomi.

Hypofysen sitter under hypotalamus och spelar en viktig roll i kontrollen av det endokrina (hormonella) systemet. I hypofysen bildas hormoner som transporteras till endokrina körtlar i andra delar av kroppen via blodomloppet.

Ventriklarna är fyrasammanhängandehålrum som innehåller cerebrospinalvätska som transporterar näringsämnen till hjärnan och avfallsämnen från den via ryggmärgen och de två innersta hjärnhinnorna (den mjuka hinnan och spindelvävshinnan).


llustration: Kari Toverud. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/sa-fungerar-hjarnan/

Lillhjärnan

Lillhjärnan sitter vid skallens bas innanför nackbenet. Den är involverad i processer som rör balans, motorik och koordination och förbunden med storhjärnan via hjärnstammen och hjärnbryggan.


Illustration: Life Science Databases(LSDB). https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cerebellum.png

Mellanhjärnan

Mellanhjärnan (ej att förväxla med mitthjärnan) omsluts av storhjärnan och utgörs av bland annat talamus och hypotalamus. Här finns åtminstone 100 så kallade “kärnor”, d.v.s. koncentrerade ansamlingar av nervceller, som hanterar distinkta typer av intryck vilka vidareförmedlas från olika delar av kroppen genom ryggmärgen och hjärnstammen.

Talamus består av grå substans och är ett slags tvådelad hub som samordnar stimuli och sinnesintryck. När detta gjorts kommuniceras signalerna till olika delar av hjärnbarken för vidare bearbetning.

Hypotalamus kopplar samman det centrala nervsystemet och det endokrina systemet via hypofysen. Den är stor som en mandel och involverad i processer såsom regleringen av kroppstemperatur, ämnesomsättning, smärta och sömn.


Illustration: Life Science Databases(LSDB). https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Diencephalon.png

Hjärnstammen

Hjärnstammen sitter under storhjärnan och når ner till ryggmärgen. Den spelar en avgörande roll i att reglera funktioner som sker omedvetet (exempelvis vår andning och hjärtrytm) och delas vanligen in i mitthjärnan, hjärnbryggan, och förlängda märgen. En av dess huvudsakliga funktioner är att förbinda storhjärnan och lillhjärnan.

Bilden nedan visar hjärnstammen (i rött) och dess olika delar på latin.


Cerebellum=Lillhjärnan, Cerebrum=Storhjärnan, Medulla oblongata=Förlängda märgen, Mesencephalon=Mitthjärnan, Pons=Hjärnbryggan, Truncus cerebri=Hjärnstammen



Hjärnhinnorna

Utanför hjärnbarken, men innanför skallbenet, finns tre lager hinnor eller membran vars huvudsakliga uppgift är att skydda det centrala nervsystemet.

Den yttersta hinnan kallas för den hårda hjärnhinnan och är förankrad i kraniet.

Den mellersta hinnan kallas för spindelvävshinnan.

Den innersta hinnan kallas för den mjuka hinnan.

Det latinska samlingsnamnet för hinnorna/membranen är meninges, vilket känns igen från febersjukdomen meningit (hjärnhinneinflammation).

Senast uppdaterad: 01-09-2021