DSC2580a_small.jpg

Vanliga frågor om kognition och kognitiv testning med Mindmore 

 
clear-tablet-mockup-transparent%20backgr
 

Vad är kognition?

Kognition kan förenklat beskrivas som de tankeprocesser som hjärnan använder för att ta in, bearbeta, lagra och plocka fram information. Kognitionen brukar delas in i ett antal funktioner, eller domäner:

Minne, uppmärksamhet, språk, visuospatial förmåga och exekutiv funktion. 

 

Våra kognitiva funktioner gör bland annat att vi kan: 

  • Tolka och förstå information

  • Bibehålla uppmärksamhet och koncentration

  • Minnas och lära nytt

  • Planera, organisera och prioritera

  • Lösa problem och fatta bra beslut

  • Förstå språk och kommunicera

 

Sammantaget är dessa funktioner bland de viktigaste vi har för en väl fungerande hjärnhälsa. De kognitiva funktionerna arbetar ofta tillsammans – exempelvis krävs uppmärksamhet för att fokusera på information, så att den kan lagras i minnesbanken. Att isolerat studera endast en kognitiv funktion ger därför sällan en uttömmande bild av hur en individ kognitivt fungerar.

 

Vad är detta för tester?

Mindmore har skapat digitala versioner av evidensbaserade, väletablerade neuropsykologiska test som kliniker sedan länge använt, men då i formatet papper- och penna-test.

 

Genom att digitalisera dessa papper- och penna-tester har vi skapat ett mycket finmaskigt instrument som tidigt kan hitta tecken på demens, eller annan kognitiv nedsättning som uppstått på grund av exempelvis stress eller depression. Vi har alltså översatt analoga papper- och penna-test och utvecklat ett lätthanterligt verktyg, som patienten själv använder innan mötet med sin läkare.

 

Varför borde vår verksamhet prioritera användning av kognitiva test?

Det kan vara svårt som behandlare att möta patienter med klagomål och funderingar kring sin kognition. Ofta har patienten svårt att sätta ord på vad det konkret är som inte fungerar som tidigare. Idag läggs mycket tid på att förstå den stora patientgruppen med stress samt att stötta patienter som är oroliga för sitt minne och sin kognitiva förmåga.

 

Den kognitiva profilen som genereras genom Mindmore-testning är ett stöd för vårdgivaren. Huvudsyftet med testningen är att avgöra om det finns kognitiv påverkan eller inte, vilken kognitiv domän det isåfall gäller och till vilken grad denna är påverkad.

 

Mindmore används både inom primärvård och företagshälsovård – vid bedömningar och kartläggning, vid planering och uppföljning av rehabilitering, för att anpassa arbetsåtergång samt för att ge underlag i sjukintyg. 

 

Är detta ett intelligenstest?

Nej. Kognitiva tester används för att mäta kognitiva funktioner, det vill säga hur hjärnan arbetar, vilket inte kan likställas med en persons uppfattade intelligens.

 

Våra tester är i huvudsak utformade för medicinsk bedömning/utredning samt forskning kring neurodegenerativa sjukdomar, TBI (traumatisk hjärnskada), utmattning och depression.

 

Kan all personal på vår klinik leda testsessioner med Mindmore och tolka resultatet?

Mindmore utbildar relevant personal kring verktyget innan det börjar användas. Alla som fått utbildningen kan administrera en testning med Mindmore – för det krävs ingen specifik testledarkompetens utan det kan göras av exempelvis en sjuksköterska.

 

Tolkning av testresultaten bör göras av personal som har kompetens för detta, exempelvis en psykolog eller läkare. Dessa kan givetvis också administrera själva testet om så önskas. Att det inte behöver vara samma person som testleder respektive tolkar resultat ger flexibilitet och möjlighet att ytterligare effektivisera processen. 

 

Vad är ett bra användningsområde för kognitiva tester?

Diagnostisering

Kognitiva tester kan användas vid bedömning och diagnostisering vid alla sjukdomar, eller misstanke om sådan, som ger kognitiv påverkan och där man önskar se och följa upp kognitiv status. Det är viktigt att komma ihåg att det som erhålls är en ögonblicksbild – resultaten kan förbättras eller försämras över tid. Vanliga sjukdomsgrupper där kognitiv status är värdefullt är kognitiva sjukdomar (demenssjukdomar), stressrelaterad psykisk ohälsa, hjärnskador, neuropsykiatriska tillstånd samt neurologiska sjukdomar.

För testpersonen och/eller närstående

Resultaten kan användas för att validera/bekräfta svårigheter som en person uppger att hen upplever i vardagen, men som inte fångas med andra undersökningar. Det kan skapa bättre förståelse för det egna tillståndet och hur det påverkar i vardagen. Det kan också ge en förklaring till närstående som eventuellt misstror eller inte förstår vilka svårigheter personen upplever.

Underlag till kommun/myndighet

I kommunikationen med myndigheter eller kommun för biståndsbedömda insatser är det inte ovanligt att konkreta underlag kring kognitiva svårigheter efterfrågas. Även om biståndsbedömare alltid gör egna bedömningar, kan underlaget från en kognitiv testning vara till stor hjälp. Även trafikmedicinska centrum eller Försäkringskassan kan dra fördel av att ha ett bättre och mer objektivt underlag till sitt förfogande.

Utvärdering av behandling

Ett annat bra användningsområde är vid uppföljning/utvärdering av behandlingsinsatser, där det finns en fråga huruvida kognitionen förändras åt något håll. Genom upprepade mätningar har man möjlighet att följa en utveckling och se huruvida kognitionen förbättras, försämras eller inte påverkas alls. På så sätt kan man anpassa behandlingen utefter vad patienten svarar bäst på. 

 

En utmaning för oss vårdgivare är dubbel journalföring.

Finns det integrationssystem?

Mindmore har en s.k. light integration – en klipp- och klistrafunktion av resultaten – så att relevant information enkelt kan kopieras till journalen.

 

Poängen är just att inte integrera helt, då all information från testningen inte är relevant att återfinna direkt i journalen, utan den bör först tolkas.

 

Är detta digitala versioner av självskattningsskalor så som KEDS, MADRS och PHQ-9?

KEDS, MADRS och PHQ-9 är exempel på skattningsskalor, d.v.s. subjektiva mått på hur patienten själv upplever sin situation idag. Kognitiva test handlar inte om att fråga patienter hur de mår, utan om att ge dem uppgifter som mäter hjärnans funktion. Detta är värdefullt eftersom självskattningar av kognitiv funktion har visat sig stämma dåligt överens med den faktiska funktionen. 

 

Subjektiva symtom i stort, som depression, smärta och trötthet, tenderar att korrelera med varandra och med mått på livskvalitet. Däremot tenderar kognitiva testresultat att korrelera dåligt med sådana symtom, men är starkt relaterade till förmågor att klara dagliga aktiviteter (ADLs) och arbete. Därför är det inom dessa funktionella domäner som vi måste söka förankring då vi tolkar testresultaten.

 

Vad finns det för evidens för era tester? 

Vi har använt oss av existerande evidensbaserade, väletablerade neuropsykologiska test som kliniker sedan länge använt i papper- och penna-version. Där lutar vi oss tryggt mot den evidens som redan finns.

Vi genomför även studier löpande tillsammans med externa forskare och universitet, för att ytterligare säkra den kliniska kvaliteten i vårt verktyg.

Läs mer om forskningen bakom Mindmore här

 

Hur tolkas resultaten och vem får göra tolkningen?

Resultaten behöver inte räknas ut manuellt, utan i Mindmores Resultatportal presenteras automatiskt tillförlitliga och objektiva mätvärden som vårdgivaren kan stödja sig mot i sin kliniska bedömning av patienten. Resultatet är därmed ett underlag för vårdgivaren att tolka, på samma sätt som resultat från ett penna- och papper-test skulle vara.

 

Certifierad personal (sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkare och psykologer), som har fått utbildning av oss, är de som blir användare av vår Resultatportal och således tolkar testresultaten.

 

Hur ofta kan en person testas med Mindmore?

Det går aldrig att helt utesluta inlärningseffekter. Det sedvanliga rekommenderade intervallet för kognitiva tester är minst 6 månader – då förväntas en eventuell inlärningseffekt ha minskat så pass att den inte påverkar resultatet. Mindmore har för vissa tester vidtagit åtgärder som minskar inlärningseffekter och även möjliggör omtestning över kortare tidsintervaller.

 

Vilka ska göra kognitiva tester – tillhör det primärvårdens uppdrag?

Kognitiva tester kan användas löpande för att mäta kognition både i förebyggande syfte, då kognitiva besvär väl uppstått samt under uppföljning. Kort sagt kan alla gynnas av att ha ett kognitivt mätvärde.

 

Flexibiliteten i appliceringen av verktyget möjliggörs av att Mindmore inte är ett fristående diagnostiskt verktyg, utan kopplas ihop med t.ex. anamnes och den kliniska bilden i övrigt. Testning möjliggör att kognitiv påverkan vägs in i den kliniska bedömningen.

 

Vilket skede av vårdprocessen som verktyget används i ska utgå från problemet som det är ämnat att lösa. Testresultaten är en objektiv pusselbit om patientens kognitiva status som kan vara en nyckel till att lösa kliniska problem.

 

Vilket kliniskt mervärde ger det oss att inkludera kognitiv status

i vårt kontinuerliga patientarbete?

Kognitiva testresultat ger andra referensvärden än de kliniska; det patienten berättar överensstämmer ganska sällan med vad man ser i testningen. Att använda tester för kompletterande, objektiva mätvärden kan därför nyansera och ge extra vikt till en bedömning/diagnos. Upprepade testtillfällen ger en personlig, för individen unik, kognitiv profil som blir ett värdefullt och tillförlitligt basmått vid framtida undersökningar.

 

Hur lång tid tar det för patienten att genomföra ett test?

Det beror på vilket testbatteri som patienten genomför. Från vårdpersonalen tar det mindre än en minut att administrera och starta igång ett test.

Exempel på tidsåtgång för våra vanligaste batterier*:

  • Kognitiv screening: ~40 minuter

  • Kognitiv screening kort: ~30 minuter

  • Utmattning/Depression: ~40 minuter

  • Utmattning/Depression kort: ~20 minuter 

  • TBI: ~30 minuter

  • Demens: ~30 minuter 

  • Distans: ~50 minuter

  • Distans kort: ~40 minuter
     

*Individuella faktorer påverkar tiden

 

Genomför patienten testet på plats eller sker det på distans?

Mindmore har två olika lösningar för testning: 

 

På plats på kliniken. Här genomför patienten testerna via en läsplatta specifikt för ändamålet, som skickas till er mottagning när ni ska börja använda Mindmore.


På distans, där patienten ordineras tester att genomföra i hemmet via sin egen dator. Vårdgivaren skapar då en testinbjudan i vårt system, som patienten får via mail.

Vi utbildar er alltid kring den lösning som just ni ska använda. Oavsett om testning sker på plats eller på distans, så beräknas resultaten automatiskt och blir tillgängliga i Mindmores Resultatportal efter testningen.

 

Hur arbetar Mindmore med datasäkerhet?

Vi lagrar endast personuppgifter som är nödvändiga. All data som hör till  testtagare är pseudonymiserad och all trafik i tjänsten är krypterad. Mindmore erbjuder även tvåstegsautentisering.

 

Vi använder en centraliserad behörighetsstruktur som gör det enkelt att bestämma vilken användare som får göra vad i systemet. Vi lägger kontinuerligt tid på att förbättra våra processer och håller oss uppdaterade på vad som händer inom mjukvaruutveckling och hantering av molntjänster rent säkerhetsmässigt och juridiskt. Alla anställda hos Mindmore har signerat sekretessavtal och anställningsavtal som ställer krav på att följa GDPR vid hantering av data. Samma typ av avtal sluts med konsulter som arbetar inom Mindmore.

 

Hur lagrar ni användares och testtagares personuppgifter?

Mindmore lagrar endast pseudonymiserad data om testtagare. Ingen identifierande information (namn, e-post, ip-adress, personnummer, telefonnummer, postadress, ålder, kön) lagras i Mindmores system eller är åtkomlig av Mindmore eller av dess underleverantörer. Istället för namn eller personnummer används en registreringskod i systemet.

När vi hanterar användarnas (klinikernas) personuppgifter använder vi oss av servrar och molnbaserade tjänster som finns inom EU/EES. I egenskap av personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter är vi skyldiga att upphöra med att behandla personuppgifterna när vi inte längre har ett behov eller syfte med behandlingen.

 

Efterföljer Mindmore GDPR?

Mindmore arbetar ständigt med att förbättra processer och att öka säkerheten vid hantering av personuppgifter. Vi skriver alltid personuppgiftsbiträdesavtal med våra kunder för hantering av testtagarnas data. För hantering av personuppgifter där Mindmore är personuppgiftsansvarig, se Integritetspolicy här. Om du som användare eller testtagare söker fullständig information om dina rättigheter, vänligen se Dataskyddsförordningen Kapitel 3.

 

Hur separerar ni vår data från andra kunders data?

Mindmore erbjuder en multitenant-lösning. Det innebär att varje organisations data är separerad via behörighetskontroll i applikationen och är bara nåbar för autentiserade användare med rätt organisationstillhörighet och auktorisering.

 

Ni skriver att produkten är en godkänd medicinteknisk produkt.

Vad är den godkänd utifrån – MDD, MDR, SOSFS?

Mindmore tillhandahåller ett CE-märkt medicintekniskt verktyg klass I, enligt MDD (klass IIa enligt MDR). SOSFS handlar om vårdgivares arbete med patientsäkerhet och kvalitet, och är inte applicerbart på  Mindmore.

 

Har ni även självskattningsskalor i verktyget?

I dagsläget finns inte självskattningsskalor att tillgå via Mindmore, men det är någonting som just nu utvecklas och testas, så det kan förväntas finnas tillgängligt snart. 

 

Är datorvana något som kan påverka resultaten då testen görs digitalt?

Nej. Även ett vanlig papper- och penna-test skulle kräva instruktioner, och våra tester är just digitaliserade versioner av dessa manuella test.

 

Ingår våra resultat i era forskningsstudier?

Nej, resultaten är era och vi har inte tillgång till dessa!

 

Finns det motsvarande kognitiva test för barn?

Motsvarande kognitiva test för barn finns, men inte i digital form då Mindmore inte har etablerat normer för dem ännu. Läs mer om våra normer här.